SparkThinker
Tillbaka till ämnen

Formelblad · Fysik åk 7–9

Formler i fysik

Varje formel med förklaring av alla storheter. Klicka in i verkstaden för att se varför den stämmer.

Krafter och rörelse

Kraft mäts i newton (N). En kraft kan ändra ett föremåls rörelse eller form.

Newtons verkstad →

Medelhastighet

v = s / t

v
hastighetm/s
s
sträckam
t
tids

3,6 km/h = 1 m/s

Acceleration

a = Δv / Δt

a
accelerationm/s²
Δv
ändring i hastighetm/s
Δt
tiden ändringen tars

Newtons andra lag

F = m · a

F
resulterande kraftN
m
massakg
a
accelerationm/s²

Tyngdkraft

F = m · g

F
tyngdN
m
massakg
g
tyngdaccelerationen ≈ 9,82N/kg

Hävstångsregeln

F₁ · l₁ = F₂ · l₂

F
kraftN
l
hävarm, avstånd till vridpunktenm

Tänkarens minnen – krafter och rörelse

  • Newtons första lag – tröghetslagen

    Ett föremål fortsätter rakt fram i samma fart om ingen resulterande kraft verkar. Att du «kastas framåt» vid inbromsning är din tröghet, inte en kraft.

  • Newtons tredje lag – kraft och motkraft

    Trycker du på väggen trycker väggen tillbaka lika hårt. Krafterna verkar på olika föremål och tar därför aldrig ut varandra.

  • Minnesknep: en newton är ett äpple

    1 N ≈ tyngden av 100 g – ungefär ett litet äpple. Då kan du gissa dig till rimliga krafter: en elev på 50 kg väger cirka 500 N.

  • Enheter avslöjar formeln

    Ska svaret bli i newton (kg·m/s²) måste massa och acceleration multipliceras. Kontrollera enheten så hittar du rätt formel.

Densitet och tryck

Densitet säger hur tätt packat ett ämne är; tryck hur kraften fördelas på en yta.

Arkimedes verkstad →

Densitet

ρ = m / V

ρ
densitet (rå)kg/m³ eller g/cm³
m
massakg
V
volymm³

Vatten: 1 000 kg/m³ = 1 g/cm³

Tryck

p = F / A

p
tryckPa = N/m²
F
kraftN
A
aream²

Vätsketryck

p = ρ · g · h

ρ
vätskans densitetkg/m³
g
≈ 9,82N/kg
h
djupm

Lyftkraft (Arkimedes princip)

F = ρ · V · g

ρ
vätskans densitetkg/m³
V
undanträngd volymm³

Lyftkraften = tyngden av den undanträngda vätskan.

Lufttryck

normalt ≈ 101,3 kPa

vid havsytan

Tänkarens minnen – densitet och tryck

  • Flyt eller sjunk – jämför densiteten

    Lägre densitet än vatten (1 g/cm³) → flyter. Högre → sjunker. Is flyter eftersom is har lägre densitet än flytande vatten.

  • Samma kraft, mindre yta = högre tryck

    Därför skär en vass kniv bättre och därför sjunker du inte genom snön med skidor. Trycket beror på kraft per yta, inte bara kraften.

  • Arkimedes princip i en mening

    Lyftkraften är tyngden av den vätska föremålet tränger undan. Badar du väger du lika mycket som vattnet du trycker undan – minus din egen tyngd.

Energi, arbete och effekt

Energi kan inte förstöras, bara omvandlas. Energi och arbete mäts i joule (J).

Joules verkstad →

Arbete

W = F · s

W
arbeteJ = Nm
F
kraft i rörelseriktningenN
s
sträckam

Lägesenergi

Eₚ = m · g · h

m
massakg
g
≈ 9,82N/kg
h
höjdm

Rörelseenergi

Eₖ = m · v² / 2

m
massakg
v
hastighetm/s

Effekt

P = W / t

P
effektW = J/s
W
arbete eller energiJ
t
tids

Verkningsgrad

η = nyttig energi / tillförd energi

η
verkningsgrad (eta), anges ofta i procent

Tänkarens minnen – energi, arbete och effekt

  • Energiprincipen – energin försvinner aldrig

    Energi omvandlas bara mellan former: lägesenergi → rörelseenergi → värme. «Förbrukad» energi har blivit värme någonstans.

  • Effekt är takt, inte mängd

    Samma arbete på kortare tid kräver högre effekt. En 100 W-lampa och en 10 W-lampa kan ge samma energi – men lampan på 100 W gör det tio gånger snabbare.

  • Verkningsgraden är alltid under 100 %

    Ingen maskin omvandlar all tillförd energi till nyttig energi – resten blir värme. Påstår ett svar över 100 % är det fel.

Elektricitet

Ström är laddningar i rörelse; spänningen driver dem genom kretsen.

Voltas verkstad →

Ohms lag

U = R · I

U
spänningV
R
resistansΩ
I
strömA

Elektrisk effekt

P = U · I

P
effektW

Elektrisk energi

E = P · t

E
energiJ eller kWh
t
tids eller h

1 kWh = 3,6 MJ

Seriekoppling

R = R₁ + R₂ · I lika överallt

Spänningen delas mellan komponenterna.

Parallellkoppling

1/R = 1/R₁ + 1/R₂ · U lika överallt

Strömmen delas mellan grenarna.

Laddning

Q = I · t

Q
laddningC (coulomb)

Tänkarens minnen – elektricitet

  • Vattenmodellen för kretsen

    Spänning = trycket i ledningen, ström = flödet, resistans = en trång passage. Ohms lag säger: flödet = trycket delat med trångheten.

  • Serie delar spänning, parallell delar ström

    I seriekoppling är strömmen lika överallt och spänningen fördelas. I parallellkoppling är spänningen lika överallt och strömmen fördelas.

  • Minnesknep: URI-triangeln

    Skriv U över R · I i en triangel. Täck det du söker: U = R·I, I = U/R, R = U/I. Fungerar även för P = U·I.

Värme

Värme är energi som flödar från varmt till kallt.

Celsius verkstad →

Kelvin och Celsius

T = t + 273

T
temperaturK
t
temperatur°C

Värmeenergi

E = c · m · ΔT

c
specifik värmekapacitetJ/(kg·K)
m
massakg
ΔT
temperaturändringK eller °C

Vatten: c ≈ 4 200 J/(kg·K)

Tänkarens minnen – värme

  • Värme går alltid från varmt till kallt

    Aldrig tvärtom av sig själv. Kylan «strömmar inte in» – det är värmen som lämnar. Därför isolerar en jacka: den bromsar värmeutflödet.

  • Vatten är ett värmemagasin

    Vattens höga värmekapacitet (4 200 J/(kg·K)) gör att havet värmer och kylar långsamt – därför är kustklimatet mjukare än inlandets.

  • Kelvin börjar vid absoluta nollpunkten

    0 K = −273 °C, den kallaste temperatur som kan finnas. Skillnaden på 1 K och 1 °C är lika stor – bara nollpunkten som flyttat.

Vågor, ljus och strålning

Ljud och ljus är vågor. Radioaktiva ämnen sönderfaller med en fast takt.

Curies verkstad →

Våghastighet

v = f · λ

v
våghastighetm/s
f
frekvensHz
λ
våglängd (lambda)m

Frekvens och period

f = 1 / T

T
periodtid, tid för en svängnings

Ljudets hastighet

≈ 340 m/s

i luft

Ljusets hastighet

c ≈ 3,0 · 10⁸ m/s

Halveringstid

kvar = start · (½)ⁿ

n
antal halveringstider som har gått

Tänkarens minnen – vågor, ljus och strålning

  • Alfa, beta, gamma – stoppas av olika

    Alfastrålning stoppas av papper, beta av aluminium, gamma kräver bly eller betong. Ju genomträngande, desto mer skydd behövs.

  • Halveringstiden är en kurva, inte en linje

    Efter varje halveringstid återstår hälften: 100 → 50 → 25 → 12,5. Mängden når aldrig exakt noll – den närmar sig bara.

  • Ljus före åska – räkna avståndet

    Ljudet tar 3 sekunder per kilometer. Ser du blixten och hör åskan 6 sekunder senare är ovädret cirka 2 km bort.