SparkThinker
Tillbaka till ämnen

Begreppsblad · Biologi åk 7–9

Begrepp i biologi

Biologins viktigaste samband och begrepp, med minnesknep. Klicka in i labbet för att utforska dem.

Källkritik och biologisk kunskap

Biologiska förklaringar prövas mot belägg; källor och argument behöver granskas.

Semmelweis labb →

Belägg och argument

påstående + belägg + biologisk förklaring = underbyggt argument

Att en person är berömd gör inte ett påstående sant. Granska vad undersökningen faktiskt visar.

Källkritik

avsändare · syfte · aktualitet · beroende

Kontrollera vem som står bakom uppgiften, varför den publicerats och om oberoende källor stöder den.

Jämförbara grupper

liknande förhållanden + en undersökt skillnad → tydligare jämförelse

Andra skillnader mellan grupperna kan påverka resultatet. Samband visar inte ensamt vad som är orsaken.

Andel

andel i procent = delen / helheten · 100 %

Exempel: 10 av 100 motsvarar 10 %. 4 av 100 motsvarar 4 %.

Tänkarens minnen – källkritik och biologisk kunskap

  • Semmelweis jämförelse

    När läkarna började desinficera händerna i klorkalk minskade dödligheten i barnsängsfeber. Resultatet gav belägg för åtgärden innan bakteriernas roll var känd.

  • Kunskap kan förändras

    Nya observationer, instrument och undersökningar kan göra att gamla förklaringar omprövas. En förklaring ska stämma med beläggen och kunna granskas av andra.

Fotosyntes och cellandning

Växterna bygger socker av ljus – alla levande celler bryter ner socker för att få energi.

Ingenhousz labb →

Fotosyntes

koldioxid + vatten → glukos + syre (med ljusenergi)

Sker i kloroplasterna med hjälp av det gröna klorofyllet.

Exempel: 6 CO₂ + 6 H₂O → C₆H₁₂O₆ + 6 O₂

Cellandning

glukos + syre → koldioxid + vatten + energi

Sker i mitokondrierna i alla celler, dygnet runt – även hos växter.

Energiflöde

solljus → kemisk energi i socker → rörelse och värme

Energin går i en riktning genom ekosystemet; materia går runt i kretslopp.

Tänkarens minnen – fotosyntes och cellandning

  • Två spegelbilder

    Fotosyntes och cellandning är samma reaktion åt olika håll. Kan du den ena kan du den andra – byt bara plats på pilens sidor.

  • Ingenhousz ljusprov

    Ett blad i vatten avger syrebubblor i ljus men inte i mörker. Ljus är alltså villkoret för fotosyntes – men andning pågår alltid.

Ekosystem och näringskedjor

Alla arter hänger ihop genom vem som äter vem och hur materia går runt.

Eltons labb →

Näringskedja

producent → konsument 1 → konsument 2 → toppkonsument

Exempel: gräs → hare → räv → kungsörn

Tiondelsregeln

≈ 10 % av energin går vidare till nästa nivå

Resten blir värme och rörelse. Därför finns det få rovdjur och många växter.

Exempel: 10 000 kJ gräs → 1 000 kJ hare → 100 kJ räv

Nedbrytare

döda organismer → näringsämnen till marken

Svampar, bakterier och maskar sluter kretsloppet.

Kolets kretslopp

CO₂ i luften ⇄ kol i levande organismer ⇄ fossila bränslen

Förbränning av fossila bränslen tillför kol som legat lagrat i miljontals år.

Tänkarens minnen – ekosystem och näringskedjor

  • Pilen pekar mot den som äter

    I en näringskedja visar pilen åt vilket håll energin flödar – alltså från födan till den som äter den.

  • Pyramiden smalnar

    Varje steg uppåt har ungefär en tiondel så mycket energi. Ju längre kedja, desto färre djur högst upp.

Människans påverkan och hållbarhet

Våra val påverkar ekosystem, klimat och biologisk mångfald.

Carsons labb →

Biomagnifikation

giftets halt ökar för varje steg i näringskedjan

Exempel: DDT i plankton → fisk → fiskgjuse med tunna äggskal

Växthuseffekten

mer CO₂ och metan → mer värme stannar kvar

Naturlig effekt som förstärks av människan.

Övergödning

för mycket kväve och fosfor → algblomning → syrebrist

Vanligt problem i Östersjön.

Tänkarens minnen – människans påverkan och hållbarhet

  • Carsons tysta vår

    Gifter som inte bryts ner samlas i toppkonsumenterna. Fråga alltid: bryts ämnet ner, och vem står högst upp i kedjan?

  • Mångfald ger stabilitet

    Ett ekosystem med många arter klarar störningar bättre – om en art försvinner kan en annan ta dess plats.

Evolution

Arter förändras över många generationer genom naturligt urval.

Darwins labb →

Naturligt urval

variation + ärftlighet + överproduktion → de bäst anpassade förökar sig mest

Mutation

slumpvis förändring i DNA → ny variation

Mutationer är oftast neutrala, ibland skadliga, ibland fördelaktiga.

Artbildning

isolering + olika miljöer → nya arter

Exempel: Darwins finkar fick olika näbbar på olika öar.

Tänkarens minnen – evolution

  • Individer utvecklas inte – populationer gör

    En giraff får inte längre hals av att sträcka sig. Det är de som redan föds med längre hals som överlever och får fler ungar.

  • Minnesknep: VÖÄU

    Variation, Överproduktion, Ärftlighet, Urval – de fyra ingredienserna i Darwins teori.

Genetik och ärftlighet

Egenskaper ärvs via gener som finns i par – ett från varje förälder.

Mendels labb →

Gen och allel

gen = avsnitt av DNA · allel = variant av genen

A
dominant allel (stor bokstav)
a
recessiv allel (liten bokstav)

Korsningsschema

Aa × Aa → AA : Aa : aa = 1 : 2 : 1

Utseendet blir 3 dominanta på 1 recessiv.

Exempel: Två brunögda bärare Bb kan få ett blåögt barn (bb) med sannolikheten 25 %.

Kromosomer

människan: 46 kromosomer = 23 par

Könsceller har 23 – hälften.

Kön

XX = flicka · XY = pojke

Spermien avgör barnets kön.

Tänkarens minnen – genetik och ärftlighet

  • Recessivt syns bara dubbelt

    En recessiv egenskap visar sig bara om man har två likadana recessiva alleler (aa). Därför kan den «hoppa över» generationer.

  • Rita alltid rutan

    Skriv ena förälderns alleler överst och den andras på sidan. Fyll i de fyra rutorna – varje ruta är 25 % sannolikhet.

Smitta och immunförsvar

Kroppen försvarar sig mot bakterier och virus – vacciner tränar försvaret i förväg.

Pasteurs labb →

Bakterie och virus

bakterie = egen cell · virus = behöver en värdcell

Antibiotika biter bara på bakterier, aldrig på virus.

Immunförsvaret

vita blodkroppar → antikroppar → minnesceller

Vaccin

försvagad eller död smitta → kroppen bildar minnesceller → snabbt skydd senare

Resistens

onödig antibiotika → överlevande bakterier förökar sig → resistenta bakterier

Tänkarens minnen – smitta och immunförsvar

  • Pasteurs svanhalskolv

    Buljongen i kolven förblev ren så länge luftens damm inte kunde nå den. Mikroorganismer uppstår inte av sig själva – de kommer någonstans ifrån.

  • Första gången långsamt, andra gången snabbt

    Minnescellerna gör att kroppen känner igen smittan nästa gång. Det är därför man sällan får vattkoppor två gånger.

Celler, organ och blodomlopp

Celler bygger upp vävnader och organ som samarbetar i kroppens organsystem.

Harveys labb →

Kroppens byggstenar

cell → vävnad → organ → organsystem

Exempel: hjärtmuskelcell → hjärtmuskelvävnad → hjärta → blodomlopp

Lilla kretsloppet

höger hjärthalva → lungor → vänster hjärthalva

I lungorna tar blodet upp syre och lämnar koldioxid.

Stora kretsloppet

vänster hjärthalva → kroppen → höger hjärthalva

Blodet transporterar bland annat syre, näring, hormoner och avfallsämnen.

Blodkärl

artär = från hjärtat · ven = till hjärtat · kapillär = utbyte

Kärlets namn beskriver riktningen, inte hur mycket syre blodet innehåller.

Tänkarens minnen – celler, organ och blodomlopp

  • Två varv med samma pump

    Följ en bloddroppe: hjärta, lungor, hjärta, kropp. Hjärtats två halvor arbetar tillsammans men pumpar blodet till olika kretslopp.

  • Systemen samarbetar

    Lungorna tar upp syre, tarmen tar upp näring och blodet transporterar båda till cellerna. Njurarna hjälper till att rena blodet och reglera vattenbalansen.

Hälsa, näring och livsstil

Mat, sömn och rörelse påverkar hur kroppen fungerar; hälsa påverkas också av miljö och livsvillkor.

Eijkmans labb →

Näringsämnen

kolhydrater och fett = energi · protein = byggmaterial

Protein kan också ge energi. Vitaminer och mineraler behövs i mindre mängder för kroppens funktioner.

Vitaminbrist

för lite vitamin B1 → risk för beriberi

Eijkmans undersökningar av ris bidrog till upptäckten av vitamin B1, tiamin.

Sömn och återhämtning

sömn → återhämtning och bearbetning av minnen

Behovet varierar med ålder och mellan personer. Regelbundna vanor hjälper kroppen.

Beroende

belöningssystem + upprepad användning → risk för beroende

Nikotin, alkohol och andra droger kan påverka hjärnan och skada hälsan. Stöd och behandling finns.

Tänkarens minnen – hälsa, näring och livsstil

  • Ensidig kost kan sakna något viktigt

    Tillräckligt med energi betyder inte automatiskt tillräckligt med alla näringsämnen. En varierad kost hjälper kroppen att få det den behöver.

  • Samband är inte alltid orsak

    Om två saker följs åt behöver den ena inte orsaka den andra. Jämför grupper och fundera på andra möjliga förklaringar, precis som i en vetenskaplig undersökning.

Sexualitet, reproduktion och relationer

Kroppens utveckling, fortplantning och relationer handlar om både biologi, hälsa och respekt.

Ottesen-Jensens labb →

Pubertet

hormoner → kroppsliga förändringar och könsmognad

Puberteten börjar vid olika tidpunkter och förändringarna sker i olika takt.

Befruktning

äggcell + spermie → befruktad äggcell

Befruktning sker vanligen i en äggledare. Ett embryo kan sedan fästa i livmoderns slemhinna.

Preventivmedel

preventivmedel minskar risken för graviditet

Kondom minskar också risken för många sexuellt överförbara infektioner; inget skydd är helt säkert.

Samtycke

frivilligt deltagande · ömsesidig respekt · rätt att ändra sig

Samtycke måste finnas hela tiden. Tystnad är inte ett ja och ingen får pressas.

Tänkarens minnen – sexualitet, reproduktion och relationer

  • Kroppar utvecklas olika

    Det finns stor variation i hur kroppar ser ut och förändras. Jämförelser säger inte vad som är rätt för en enskild person.

  • Tillförlitlig kunskap ger trygghet

    Kontrollera källan när du läser om kroppen och sexualitet. Skolsköterskan, ungdomsmottagningen och 1177 kan hjälpa med frågor om hälsa och relationer.

Fältstudier och experiment

Systematiska undersökningar ger kunskap genom observationer, tydliga frågor och prövbara hypoteser.

Jane Goodalls labb →

Observation och tolkning

observation = det du ser eller mäter · tolkning = din förklaring

Exempel: Schimpansen sticker en kvist i termitstacken (observation); kvisten används som redskap (tolkning).

Hypotes

om … så … eftersom …

Skriv en prövbar förutsägelse före undersökningen och motivera med biologiska kunskaper.

Variabler

oberoende = det du ändrar · beroende = det du mäter

Håll övriga förhållanden lika och jämför med en kontrollgrupp när det är lämpligt.

Medelvärde

medelvärde = summan av mätvärdena / antalet mätvärden

Exempel: (12 + 15 + 9) / 3 = 12

Grobarhet

grobarhet = grodda frön / sådda frön · 100 %

Exempel: 18 av 24 frön gror: 18 / 24 · 100 % = 75 %.

Tänkarens minnen – fältstudier och experiment

  • Upprepa och dokumentera

    Flera observationer och upprepade försök minskar slumpens påverkan. Redovisa mätvärden i en tabell eller ett passande diagram med rubriker och enheter.

  • Slutsatsen följer resultatet

    Besvara frågeställningen utifrån mätvärdena, förklara med biologi och diskutera felkällor. Skilj på samband och orsak och granska källornas tillförlitlighet.